Har som sagt varit lite insnöad på roliga naglar den senaste tiden och snabbt uppräknat har jag de senaste månaderna haft följande på mina brutalt nedbitna stumpar till naglar:

prickar, ränder, navajomönster x 3, regn/åskmoln, stjärnbilder, mystiska symboler, döskallar, benknotor, 'c'est la vie' textat med bokstäver, fjällsiluetter, solsystem och geometriska former.

Ska haffa ett matt nagellack i någon färg och sen kontra med ett blankt i samma nyans till tipparna.

Navajo vol.2 tänker jag.

Ska inte tatuera mig på fingrarna (lugn lugn mamma nästa gång vi ses har jag inte en tribal i svanken, jag lovar) men kan ju inte annat än råälska idén. Får föra över det till naglarna!

Nej, ska inte tatuera händerna heller. Varken permanent eller med henna. Men mönstrena!

ps. såhär såg det ut när Free People publicerade lite bilder på sin hemsida efter att de lagt ut en guide på sin blogg om hur man gör navajoinspirerade naglar. Bland annat mina var med nere i högra hörnet. ds.

För lite mer än ett år sedan hade jag ju nedre delen av mitt hår doppat i blått!

Hade nästan glömt hur det kändes att vara ungefär en My Little Pony.

Idag är det ju lika vanligt med färgade hårtoppar som små kalottliknande mössor på hipsters, men jag älskar det. Nyansen blev någon sorts magisk azur/turkos nyans som drog åt grönt ibland. Man var liksom en sjöjungfru och en plastdoftande häst på samma gång.

Fått massor av frågor om hur jag gör mina naglar när jag har mönster på dom. Det är överhuvudtaget inte alls särskilt svårt. Bara pilligt. Jag gör det exempelvis oftast när jag sitter framför TVn och tittar på film. Dvs, när jag har en del tid på mig.

Först målar jag bara ett vanligt enkelt lager. Den här gången gult.

Sen tar man lättast något som är smalt och spetsigt. Jag använder tandpetare eller en knappnål. Med den målar man enklare de små små mönstren man vill ha.

Jag har väldigt minimala naglar eftersom jag biter på dem så det är en pytteyta att måla på men det funkar om man har tungan rätt i mun. Låt de olika färgerna torka emellan varven.

På freepeople.com där jag fått inspirationen till navajonaglar använder de massor av färger men jag brukar ha ett par tre, fyra stycken till mönstret.

Det kan bli ganska tjockt och kännas kladdigt och klumpigt men när man känner sig klar så låter man det bara torka ordentligt. O r d e n t l i g t.

Till sist sveper vi på ett lager med genomskinligt lack ovanpå alltihop. Ett bra genomskinligt lack, jag använder Depends billiga men utmärkta, ger en täckande yta som liksom "smälter" samman det klumpiga och ger ett slätt resultat.

Tada, klart! 

En ny liten "hobby" har blivit att leka loss med massor av nagellack och göra spännande små projekt på de där små stumparna ovanpå fingertopparna. Eftersom jag inte kan BARA sitta och titta på film utan måste läsa twitter och rita lite samtidigt så är detta perfekt.

Nu blev detta väldigt kackiga bilder på det smått nedslitna resultatet från fredagens knåp.

För er som inte ser så är det mörkblått lack med vita bokstäver som textar: c'est la vie.

ps. ironin är ju att jag efter detta lättsamma citat på naglarna väcks dagen efter utav att Mikael ringer och berättar att han sågat sig i fingret med en stor maskin på jobbet. ds.

ps2. vi kom hem från akuten med alla fingrar i behåll och ett fint bagage på Mikaels bästa långfinger. Han lät mig inte måla "c'est la vie" på det. ds2.

Planerar lite olika diy-s som jag ska göra framöver. Just nu gäller det bara att hitta de där plaggen på second hand som jag vill göra om. Tror det kan bli riktigt ruskigt bra..

Laddar upp tutorials så snart de är klara!

Fick lära mig hur man gör en egen, och alldeles gratis, donut till håret så jag gjorde en snabb liten guide till er. Lätt som en freakin' plätt.

Ta bara en helt vanlig strumpa. Och en sax.

Klipp bort den rundade tådelen av strumpan.

Snurra ihop strumptuben tills den ser ut lite såhär. Som en munk.

Sätt upp håret i en toffs och trä sedan på din donut.

Sen delar man bara hästsvansen i två delar över "kanterna" och snurrar fast det resterande håret inunder. (jag har lite för långt hår för en så liten donut men det blir ju ganska fint ändå)

Hur enkelt som helst alltså.

Den här låg och skrapade i min gardeob va.

Så jag satte saxen i sömmen vid ärmarna och klippte av dom.

Vek kragens snibbar runt axelpartiet som blev kvar och satte några stygn på vardera undersida.

Blev typ en navajoväst eller något dylikt. Fint över min röda, hellånga sidenklänning!

Förra året gjorde jag en enkel guide till hur man gör en av mina favoritfrisyrer. Hittade bilderna i Mikaels dator, insåg hur mycket som hänt och hur mycket som förändrats på ett år, och tänkte att jag skulle ge er guiden igen. Ni har frågat om mer hår-relaterade tips (huvudhår, inget annat, för den som får snuskiga tankar) så jag börjar såhär.

Börja med två vanliga flätor, en på vardera sida om huvudet. För extra känsla av att vara tolv, välj rosa snoddar.

Se till att ha en näve hårnålar redo. (Jag behöver cirka 10-12 st)

Lägg flätorna över huvudet och sedan omlott bak i nacken. Börja med att fästa flätornas ändar där med ett par, fyra nålar. Vänta en stund med att headbanga för då är det bara att börja om.

När flätorna ligger där de ska är det bara att sticka i nålarna där det känns som att det behövs. Skaka lite på huvudet för att se om allting är fäst, annars bara peta fast några rackare till.

Inte världens bästa bild på bästa frisyren men ni förstår grejen. Dra på dig garderobens finaste dirdl och spring sedan ut på närmsta kulle med en barnaskara i hälarna och sjung om edelweiss och dina favourite things.

Pysslade en del innan jag reste iväg för min DIY-serie i Länstidningen i Östersund. Såhär knåpade jag ihop mitt Proenza Schouler-look a like halsband.

Köpte en hel hög med olika band och snören på Matssons Band här i Stockholm på Kungsgatan. Dock går det precis lika bra att finna dylika, och billigare, på vanliga sybehörsaffärer.  

Jag valde ut färgerna lite på måfå och utgick sedan på ett ungefär ifrån hur originalet ser ut rent designmässigt.

Lättaste sättet att fästa snörena när man virat fast dem är med snabbtorkande lim från en limpistol. Jag brände mig som fan ungefär tre gånger innan jag ens fått fast en repstump men övning ger färdight. Typ.

Istället för stenar så dekorerade jag med en rejäl grön gardintoffs längs ned.

Lite tvinnat, lite snurrat, en hel del limmande med limpistol, en smula tålamod och gluttande på originalet från Proenza Schouler och jag har mitt egna rejäla halsband.

Inte helt lätt som en plätt att göra men ganska roligt projekt en eftermiddag!

För ungefär två veckor sedan fyllde världens finaste man (nåja, efter Freddy Mercury då) 30 år. Det vill säga min Mikael.

Eftersom vi varit ihop ganska exakt 2 ½ år nu och jag under dessa år fotograferat en himla massa som vanligt så gjorde jag två album till honom.

Album med och om oss. Ett från det där vanliga livet och ett från resorna vi gjort.

Såhär såg en liten del av högen med foton jag lät framkalla ut.

Billig framkallning men de flesta hade riktigt bra färgkvalitet. Superbra.

Att fotografera är ju ett stort intresse så jag hade massor av bilder. Småsvårt att välja.

Så köpte jag två bra album på Granit med tjocka papper och ett skollim.

Början.

Och slutet. Som inte alls är ett slut. För det ska ju vara jag och Mikael alltid.

Har ni lite tur får ni se lite hur albumen ser ut nu när de är klara också.

ps. utöver albumen fick han även en kamera av mig. Så kanske jag får vara med på några semesterbilder nästa gång också. ds.

Nu ska jag vila efter gårdagens fantastiska trädgårdsbröllop med att spela TV-spel med min favorit-Natha!