Kunde inte sova idag. Försökte men... fan. Så... Jag tänkte jag skulle dela med mig om en händelse för några år sedan. Det kan nog förklara lite varför jag brinner så för att barn ska ha det bra.

Jag var bjuden på fest i Helsingborg av några vänner till min dåvarande flickvän. Det var en vanlig fest... till en början... sedan började alla bli fulla och det blev snabbt stökigt.  Sjaviga människor... Jag kände direkt att här hörde jag absolut inte hemma.

Mitt i allting fanns parets två barn. 3 och 6 år gamla. Vardagsrummet var fullt av berusade vuxna med cigg i munnen och konstant drinkspillande på golvet. Klockan var tio när den yngsta somnade i sitt rum... den lilla flickan gick själv in och la sig, med kläderna på och lyckades somna... trots ljudnivån.

Den äldre pojken var fortfarande uppe vid 00-tiden. Han ville att mamma eller pappa skulle lägga honom, men det hade de minsann inte tid till. Den här lille killen, i otvättade kläder och stora ledsna ögon...  kunde inte få sina egna föräldrar att natta honom. Han ville bara att de - som han sa - skulle "bädda ned honom och pussa godnatt".
Jag, som vid det här laget hade idiotförklarat föräldrarna, frågade om inte jag kunde läsa något för honom. Jag saknade min egen son, det gör jag alltid när jag inte har honom och att läsa lite för den här lille pojken, hade gjort lika gott för mig, som för honom.
Hans mamma tyckte jag var konstig.

"Vill du inte hålla igång med oss?" Undrade hon. Hennes ögon var glansiga och okoncentrerade när hon fortsatte:
"Visst... gör du det." Sedan tog hon sitt glas, spillde ut halva sin drink och gick ut till de andra.

Jag torkade upp gin och tonic inne på den lille pojkens rum.

Jag satte mig sedan i hans säng och vi valde tillsammans ut en bok, Nalle Puh, som var hans favorit. Jag hämtade lite vatten till honom i köket och sedan började vi läsa. Jag föreställde rösten för de olika karaktärerna (min Tiger är oslagbar) och ibland stannade vi upp för att prata lite om vad vi precis läst. Han sög i sig varje bokstav, varje bild, varje mening och...

...plötsligt börjar han gråta.

Jag frågar vad det är. Han berättar att han älskar sagor och han är så ledsen för att vi inte hinner läsa ut berättelsen innan jag ska gå. Han berättar att han är ledsen för att han inte kommer träffa mig igen. Han är ledsen... för det är så sällan att han får en saga på kvällen.

Jag säger att det är klart vi ska läsa ut sagan. Det måste vi ju, annars vet vi inte hur den slutar. Han frågar om jag inte hellre vill vara därute med de andra och jag säger att det vill jag inte alls... de klarar sig så bra, men du som är ledsen behöver helt klart en saga.
Jag förklarar att jag saknar min son och att läsa lite för honom, här och nu, gör mig glad.

"Jag läser för dig för att jag vill göra det", berättar jag. Han ler och gosar ned sig bland sina kuddar.
"Du luktar inte sprit," säger han, "som mamma gör..."

Han kämpar som en galning för att inte somna ifrån sagan... för han vet att jag inte kan fortsätta imorgon. Han ler trött och han håller min arm. Han skrattar, fnissar och ögonen tindrar. Han somnar tyvärr innan sagan är slut. Fem sidor ifrån slutet orkar han inte längre. Han ligger där med ett snett leende och jag hoppas att han drömmer om Nasse, Tiger och Puh.

Jag sitter där i mörkret, hör fyllehundarna utanför och upptäcker att jag är ledsen. Jag är ledsen för pojkens skull. Jag är ledsen för att ingen läser för honom på kvällarna. Jag är ledsen för att han verkade vara så.. ensam.

Jag... en främling på fest hos hans föräldrar... sitter där och undrar vad hans föräldrar håller på med. Nu blir jag även lite förbannad... eller mycket. Jag undrar var jag är någonstans och vem alla dessa sjaviga människor är. Hur hamnade jag här?!
Jag hör mamman skråla därute. Jag skakar på huvudet och bäddar ned den lille killen och går ut.

Folk är rejält berusade och jag sänker ljudet på stereon i stora rummet. Vilda protester från alla. Jag säger att jag inte är ok med att två barn ligger i sina rum samtidigt som alla dricker sig redlösa. Det blir tyst. Mamman säger att så här brukar det vara. Bry dig inte om barnen, de är vana, typ.
"Kanske vi borde gå ut istället?" Säger mamman. "Det finns en krog nere på hörnan."

Gästerna håller med om att det är en bra idé.

Jag tittar på allihop där... kan liksom inte börja förklara... vill inte behöva förklara... Kom igen nu, försöker jag... fast det verkar bara som de tycker jag är konstig... så här brukar de ju göra... vem fan är jag att tycka som jag tycker?
Jag inser att här är det problem med spriten. Fyllesladdriga ord flyger genom luften och ingen, jag menar INGEN, tycker att det är konstigt att föräldrarna nu ska gå ut och lämna två barn ensamma i en spritosande lägenhet?!
Jag måste ut därifrån, känner jag.
Jag måste bort.
Så jag sticker.

Det var flera år sedan nu och jag har aldrig mer träffat någon från den där lägenheten igen.

Ibland när jag läser för min son, så tänker jag på den där lille pojken. Jag tänker på hur han låg där bredvid mig och tittade med stora ögon på bilderna i boken. Jag tänker på hur han fnissade åt min Tigerröst. Jag tänker på hur svältfödd han var på närhet. Det var tjugo minuter sagoläsning som jag aldrig någonsin kommer glömma bort.

Jag hoppas han är en glad pojke idag...

Samtidigt som jag hoppas... försöker jag att inte tänka på hur det brukar gå.
För det gör alldeles för ont i mig då.

Regina Lund "utbränd" efter att ha "jobbat" lite för hårt som "healer". (länk)

Hahahahahahahahahaha. Sjukare än någonsin.

Rättighetsalliansen (erhm... alltså f.d. Antipiratbyrån) har skickat ett brev till Piratpartiet. Ni kan läsa brevet i sin helhet här. Piratpartiets pressrelease hittar ni här.

Så här är ligger det till med Piratpartiet och TPB:

TPB finns på ett gäng servrar bakom krypterade tunnlar. För att få access till detta krävs det en koppling mellan TPBs säkra nätverk och det öppna Internet. Det är detta som Piratpartiet tillhandahåller. Trafik som pekar till Thepiratebay.se riktas till Piratpartiets ISP och sedan vidare till den magiska sagoplats där TPB's information finns... routing kallas det. Det handlar alltså om information i kablar som blixtrar förbi. Det står ingen maskin där som innehåller TPB. 

Lagen om elektronisk kommunikation och EU’s e-handelsdirektiv säger båda att den som tillhandahåller internetaccess inte har något ansvar för vad som skickas i kablarna. Så där borde väl ändå det hela vara slut? Nope. Lösningen från branschen är hot om ekonomisk ruin på ett personligt plan. På det sättet kan man - iallafall i Sverige - undgå jobbiga saker som lagars innehåll och mening.

I brevet hotar Rättighetsalliansen nämligen inte bara Piratpartiet utan de fulformulerar sig genom att nämna hur det gick för TPB-killarna, Black Internet för att sedan avsluta det hela med att antyda att man tänker dra enskilda individer - inte Piratpartiet - inför rätta. 

Med tanke den rättsröta som genomsyrade TPB-rättegången så är det självklart att personerna i partiet får sig en tankeställare. Rättsprocessen blir ett tvistemål vilket brukar innebära att "rikast vinner". Så här får de tänka sig för. Ingen kan väl begära att de ska riskera att förstöra sina liv i en rättegång... speciellt inte med tanke på hur vårt rättsväsende har agerat i tidigare rättegångar. Eller?

Jo... det är nog just det som de måste göra. Ta fighten och riskera att förlora. Med allt vad det innebär. Skulle de syna idioternas hot så är det först då som det blir riktigt intressant. De ska alltså stämma ett partis medlemmar inför rätta? Det är mycket nytt som kan dras fram vid en sådan rättegång och det måste någonstans dras en linje för hur mycket bullshit som tolereras.

Så just nu rekommenderar jag att ni läser på. Känner ni som jag att detta är åt helvete så sprid ordet allt vad ni kan. Det är viktigt att vi som inte är i skottlinjen (för tillfället) backar upp de som riskerar att råka illa ut. 

Jag hoppas att ni förstår en sak. En organisation som backas av utländska filmbolag har precis skickat ett riktigt fult hotbrev till ett politiskt parti i Sverige. För något som enligt de lagar jag nämnde innan ska vara helt lagligt. Känner ni ilska? Bra... använd den! Ut och gapa lite!

Detta handlar inte längre om The Pirate Bay. Det handlade inte ens om Pirate Bay under TPB-rättegången. Det hela är mycket större än så. Inser du inte det så är du inte till någon hjälp. Du kan återgå till att titta på Sean Banan, uppdatera din facebook med något hjärndött svammel och bläddra i din veckotidning. 

Och nej... oavsett hur Piratpartiet gör den 26 feb (det är då Rättighetsnazisterna vill att PP ska svara på deras hot) så kommer TPB inte att försvinna. 

------------------------------

Aftonbladets lilla pyttenotis - DNs lilla pyttenotis - SvDs lilla pyttenotis - Nyheter24 överraskade lite... bra! - HD - 

Mer länkar med mer info (lästips för journalister):
Copyriot - Deepedition - Brokep - Engström - HAX - Anna Troberg - 

För lite mer än en vecka sedan så fick min lille katt somna in. Tomrummet efter denna lilla pälsboll är oerhört... faktum är att jag fortfarande håller på och lär mig hur mycket jag uppskattat att ha henne i mitt liv. Jag ser henne överallt och jag bryter fortfarande ihop när jag hittar hennes små tussar och leksaker i lägenheten.

16 år... så länge har hon varit min kompis. Hon har funnits där, bitit mig i tån när jag varit självupptagen, skallat mig med sin söthet när hon velat ha uppmärksamhet, rivit lägenheten för att vara i centrum, betett sig riktigt jävla skumt, tjatat om mat och betett sig ufo minst en gång i veckan. 

Jag var förberedd på att säga hejdå.... men jag var inte alls förberedd på mina känslor efteråt...

Jag var med henne in i det sista, jag höll hennes huvud i min hand... det var lugnt, tryggt och värdigt i vårt hems - för henne - välkända dofter. Hon tittade mig i ögonen och slappnade av... sedan sipprade hon sakta iväg mot det okända...

När det var över så bäddade jag in och lyfte hennes livlösa kropp... jag bar försiktigt ned henne till veterinärens bil. Jag kommer ihåg hur skumt det kändes med hennes lilla livlösa kropp i min famn. 

Jag minns henne varje dag och ska jag vara helt ärlig så längtar jag faktiskt efter den dag då hjärtat inte går fullständigt sönder varje gång jag påminns om henne. För det börjar faktiskt bli lite jobbigt.

Sov gott, min katt. 

Vad fan är det som händer i det här landet? Näthat?! Vad innebär det? Att någon hatar Internet? Eller hatar på Internet? Det är så luddigt att det är löjligt.

Efter att ha följt debatten på sista tiden så inser jag att jag kan klassas som en näthatare. Jag inser också att jag själv är drabbad av "näthat". Folk som stör sig på mig har mailat mig allt från hatbrev, mordhot, hot om misshandel och fan vet vad. Jag läser knappt de där mailen. Jag blir inte heller helt till mig i brallorna när jag gör det eftersom jag är medveten om att jag är provocerande. Kort sagt... jag gav mig in i "leken" och får därmed vara beredd att ta del av upprörda kommentarer från läsare (mestadels kränkta tjockisar och mentalt efterblivna religiösa människor). Det är lugnt. Bring the hate. I neeeeeed it! ;)

Jag hade kunnat anmäla vissa av de där mailen... men som sagt... I get it. Folk är irriterade och bankar hejvilt på sina tangentbord för att få ut sin frustration över något de retar sig som fan på att jag kläckt ur mig. Hade jag trott det legat någon form av allvar bakom hoten så hade det varit en annan sak. Men på Internet är det sällan så. Det är lätt att bli lite för arg på nätet. 

Begreppet "näthat" måste alltså definieras innan vi ens kan börja ta tag i det.

Är det näthat när folk hotar med stryk, död, misshandel? Allt det där olagligt. Alltså måste vi inte hitta på nya ord för att adressera det. Hotar du en människa till livet, med våldtäkt eller misshandel så är det något för polisen. Då anmäler man, polisen tar reda på ip-nummer etc och kanske... bara kanske... de kan göra något. Men det mesta på nätet är bara tomma ord från idioter så man behöver inte flippa ut helt. Har du någon som ringer, mailar, stalkar dig? Även det är olagligt (trakasseri) och behöver inte heller det specialbehandlas.

Det är INTE näthat när någon skriver: "Din jävla fitta/kuk du är ju helt jävla dum i huvudet. Jag hoppas att du förlorar ditt jobb!" - det är obildat, primitivt och korkat men det är inget olagligt att skriva på nätet. Det är klumpig kritik från någon vilde med för få hjärnceller. That's it. Inte heller: "Fy fan vilken jävla idiot du är! Jag hoppas du dör!" är enligt mig något problem.

Om ovanstående stycke ska räknas till näthat så har vi ett problem om detta blir allmänt accepterat. Jag är väldigt ok med att folk ska få lov att uttrycka sin frustration genom mer eller mindre väl valda ord. Folk i allmänhet har väl rätt att då och då vara ordentligt förbannade! Och vi kan väl för fan inte dela ut någon form av manual för hur du ska uttrycka dig när du är arg? Så länge du inte hotar någon eller på annat sätt gör något olagligt så ska du ha rätt att uttrycka dig precis hur fan du vill.

Om näthat ska regleras genom att se till att folk inte kan vara anonyma på nätet så har vi ett ännu större problem. För det där går inte. Inte utan att förgripa sig på våra rättigheter. Det har för övrigt aldrig varit mer fejkprofiler från Sverige på Facebook än vad det är nu. Samma sak på SAMTLIGA kontrollmekanismer på kommentarsfält. De enda som orkar fixa fram fejkade konton är de som är allvarligt frustrerade och som vill säga något... alla andra använder sina egna konton... och tro mig... de flesta medelsvenssons har antagligen en spärr mot att kraftigt motkommentera en nynazists fejkkonto med sin egen privata Facebookprofil. Anonymiteten slår så att säga att fel håll. De med fejkprofil är "safe" och de med riktiga profiler är det inte.

Allt detta är rätt lätt att komma fram till om man sätter igång sin hjärna och faktiskt använder den. Trist bara att media i Sverige inte inser vad Internet handlar om och hur man nyttjar det. Det finns massor med exempel på att anonyma kommentarer i mängder faktiskt är självreglerande. Kolla på TPB t.ex... där någon skriver något korkat om... tja... någon specifik hudfärg och se efterföljande kommentarer... det blir självreglerande eftersom ingen är rädd att säga något. Bakom varje nick finns det en människa med en åsikt, ibland trollar de lite för att se vad som händer, ibland har de något vettigt att säga och ibland är det bara idiotiskt. Är det bara jag som kan se det häftiga i det där?

Det blir extra patetiskt och transparent när den här idiotiska bilden sprids av bajsnödiga pkmänniskor:

Skämtar ni med mig? Bara det att ordet "hen" har använts... samt att jag fan inte vill skicka någon kärlek till någon inkompetent journalist gör att jag omedelbart praktidiotförklarar människan bakom idén. Precis som att smeta in Internet i något rosa-kram-fluff skulle förändra något. Alla som spridit den här bilden är idioter (oups... NÄTHAT? Nej, åsikt). 

Vill ni göra något? Verkligen påverka och forma klimatet på Internet? Käfta emot idioterna på nätet! Käfta emot mig om ni inte håller med! Gör er röst hörd om ni tycker att någon beter sig illa. På det sättet... och endast på det sättet kan ni få ordning på nätet.

Martin Luther King hade en idé som är helt rätt. Den går så här:

"Det är inte de onda människornas ondska som är det farliga,

utan de goda människornas tystnad"

Så sluta kvid som mesar! Ge er istället ut på nätet och käfta emot!!!

Men tänk också på varför folk uttrycker sig som de gör på nätet... det finns en tanke bakom som måste adresseras. Oscar Swartz skrev en bra grej: "Det medieeliten kallar näthat är egentligen ett vrål av maktlöshet". Det ligger något i det och det går inte att sopa under mattan.

1 - 2 - 3 - 4 - 

Om Aftonbladets siffror stämmer så är det något som är väldigt fel på svenska gymnasielärare. Artikeln nämner en siffra på 3% av eleverna har haft sex med en lärare. En av trettio... vilket innebär ungefär en elev per klass.

Detta kommenteras av en viss Jesper Rehn, Lärarnas Yrkesetiska Råd på det här sättet.

"Man kan inte förbjuda kärlek. Att tycke uppstår är inte konstigt, men vi måste fundera på hur vi hanterar det."

Två problem här. För det första... att en gymnasieelev kan fatta tycke förstår jag. Att en vuxen lärare kan fatta tycke för ett barn är för mig fullständigt främmande. Det är direkt sjukt och om det inte är pedofili från lärarnas sida så är det hebefili. Båda definitionerna är alltså ett allvarligt fel i huvudet på människor som arbetar med barn. 

Det andra problemet är att det är en vuxen människa i maktposition gentemot gymnasieeleven ifråga. Ta sedan mognadsgraden hos en gymnasieelev så kan ni själv räkna ut att det där blir åt helvete fel.

Så Jesper Rehn kan ta sitt lilla etiska råd och börja om från början. Alla lärare som inte kan avhålla sig från att pilla på elever ska få sparken. Pedofiler och Hebefiler kan väl för helvete inte arbeta som lärare?

Det värsta av allt är kommentarerna i artikeln. Verkligen... gå in och läs! Det är många som inte ser problemet, som bagatelliserar det hela med diverse idiotiska argument. Tydligen är det många av Sveriges äldre män som tycker det är ok att ha sex med gymnasieelever. Mysigt. En överraskande stor del av männen i Sverige har alltså ett fel i huvudet? Tyvärr är jag inte så överraskad.

Om jag någonsin får en dotter och om någon lärare skulle få för sig att inleda något sexuellt med henne. Och om vi nu även låtsas att denne framtida lärare läser den här texten så kommer mitt löfte här:

Jag kommer att förstöra hela ditt liv. Jag kommer se till att du inte har ett jobb. Jag kommer se till att alla i din omgivning - oavsett var du flyttar - vet om vilket sjukt as du är. Och det finns inget du kan göra för att stoppa mig. Inget.

Förundersökningen mot polismannen som sköt har lagts ned. Vilket självklart är helt rätt. Efter att ha skummat runt lite runt detta på nätet så inser jag att det faktiskt finns folk som säger att det var onödigt att "polismannen sköt mot huvudet". 

De tror alltså att polisen var iskall snubbe. En så in i helvete hård och skicklig snubbe att - när polismannen såg en AK-47:a i händerna på en maskerad rånare - han beslöt sig för att skjuta snubben i huvudet. Som på film och i dataspel. Suck.

Jisses vad korkat. I en sådan situation skjuter man mot kroppen. Bålen. Största träffbilden är det säkraste. Sedan, med adrenalinskak och nerver får man nog vara glad om man ens träffar då. Nu är poliserna tränade i skytte men det går liksom inte träna skarpa situationer utan att de är just det... skarpa. Så att skottet tog i huvudet är nog mer lite slump, ok? Chilla med vilda påståenden.

En annan sak som folk gnäller om är att "det var ju bara replikor!" och "de skrek inte ens att de var poliser" - vilket mer eller mindre visar vilka jävla ointelligenta idioter detta handlar om. Så här... om polisen uppfattar det som att du hotar med ett riktigt vapen så har de all rätt att skjuta dig. Om du riktar ett plastvapen mot någon så kommer de självklart inte att ödsla tid på att ropa till dig. De har de heller inte någon skyldighet att göra. De kommer - förhoppningsvis (det är ju ändå svensk polis vi pratar om) att knäppa dig.

Och vet ni vad? Det är helt rätt. 

Sverige är fan surrealistiskt ibland. Alla kränks över allting, ingen vill ta ansvar och det är synd om alla som gör fel.

Jag har alltid sagt att ett av Sveriges stora problem när det kommer till förändringar är att ingen tar ansvar. På riktigt. Dvs att om det inte fungerar eller om det bli riktigt jävla fel så är det någon som helst enkelt måste bära hundhuvudet och avgå/avskedas.

Sverige kommer stå och stampa på rutan "medelmåttigt" ända tills alla inom regering, offentlig sektor och statsanställda överlag får en snabbkurs i vad ansvar innebär. 

Ibland dyker det upp folk med lite koll som fortfarande bryr sig tillräckligt för att försöka få fram ett budskap. Den här gången är det Olle Wästberg som skriver lysande i SvD ( <--- LÄS!!!).

"Den andra skillnaden är att ansvar utkrävs av de lokala polischeferna. Systemet för uppföljning av polisarbetet i New York kallas CompStat. De 115 lokala polischeferna samlas, normalt två gånger i veckan, och med ett avancerat statistiskt system går man igenom brottsutvecklingen. Polischefen och oftast borgmästaren är närvarande.

Jag var med på ett CompStat-möte för några år sedan. Ett distrikt i Brooklyn stod ut genom att antalet misshandelsfall hade ökat snabbt. Polischefen fick frågan v ad det berodde på. Han svarade – som säkert också svenska chefer skulle ha gjort – men brist på resurser.

– Hur många fler behöver du, frågade polischefen.

– Tio, svarande han.

– Ok, du har tio extrapersonal där på måndag.

Staden har en reservstyrka man kan sätta in. Men polischefen visste också att ifall han inte fick bukt med brottsutvecklingen skulle slutsatsen vara att det inte rörde sig om brist på resurser, utan om dåligt polisarbete och dålig ledning. Och då skulle han vara utbytt om några veckor."

Precis så. Tyvärr är sådant tänkt omöjligt i Sverige eftersom inkompetensen är för ingrodd. Det är helt enkelt för många klantskallar på för många positioner i samhället och de kommer absolut inte släppa in någon som kommer få dem alla att se ut som idioter.

"Nerverna utanpå huden"-konceptet fortsätter i Sverige. Den här gången är det en pensionär som kvider över att hennes efternamn blir kränkt i filmen "The Hobbit". Aftonhoran basunerar ut det som "Namnbråk blossar upp kring 'Hobbit' ".

"Det översatta namnet på dvärgarnas ledare, Torin Ekenskölde (Thorin Oakenshield), har fått en privatperson med ett mycket liknande efternamn att reagera starkt.

– Det är som att få ett slag i ansiktet. Jag anser att vårt namn inte ska förknippas med sagofigurer. Jag tycker faktiskt att det är kränkande, och det är kränkande att de inte har hört av sig i ett tidigt skede för att höra hur vi ser på det, säger Yvonne Ekenskjöld, 68."

"Det är som att få ett slag i ansiktet"... erhm... verkligen? Yvonne tar lättkränktheten till nya höjder. I vilket fall som helst så ger jag mig fan på att det någonstans i Sverige sitter en dvärg och är kränkt över att Yvonne känner sig kränkt över att hennes namn förknippas med en filmdvärg. Samma dvärg är antagligen kränkt över att jag och övriga skribenter använder oss av ordet "dvärg" och inte "småväxt" när artikeln kommenteras.

Mitt mål för dagen ska bli att kränka så många människor som möjligt.

Ordbok:

Ekenskjöld = Efterbliven och lättkränkt;
~ om det inte stavas 'Ekenskölde" för då betyder det hård dvärg med svärd).

Intressanta tider vi lever i. Det utreds om Tintin är rasistisk, det censureras bort tecknade kineser på godisförpackningar och nu är det dags att även klippa lite i Kalle Ankas Jul .

Negern till vänster. Fetknoppen i mitten är tomten. Juden till höger.

Tydligen är det alltså en neger och en jude som klippts bort för de skapar nidbilder.

Suck. Det är rätt intressant egentligen då jag under hela mitt liv av årlig exponering av denna tecknade film helt enkelt har sett dem som leksaker. Jag har inte haft en tanke på något annat. Förrän nu.

Och är det inte några kineser med roliga hattar med i filmen? Ska de vara kvar?

EDIT:
Sen uppdatering... men när jag ser att Oisin Cantwell skriver att "Disney har begripit att det är 2012"  och man sedan tittar på läsarnas röster så inser man att medias lakejer enbart springer någon slags pk-maffias ärenden. Kära media... rapportera faktiska nyheter till folket och lägg ned alla försök att "utbilda" oss. Vi skiter ett stort stycke i era bajsnödiga idéer. Och när ni ändå är igång kan ni köra upp ordet "hen" i röven.

Ja... jag erkänner. Jag har alltså röstat på en artikel på AB. Jag skyller på ölen.