Carola - folkkär kristen fanatiker som bland annat talar i tungor, har varit på ett litet PR-pseudo-korståg i Haiti  för att skaffa lite "hurra-vad-jag-är-duktig"-poäng hos allmänheten. Hon mötte sitt fadderbarn - Edens - som har det fattigt och eländigt mitt i världens största katastrofområde. I ett möte med familjen så överlämnade hon dessutom en present till honom.

Hon gav stackaren en parfym... det hade hennes son Amadeus bestämt. WTF?! Exakt hur kom de fram till det?! Det måste vara det dummaste jag hört idag.

Tänk om hon tagit med sig något så korkat som mat, kläder eller något annat som Edens faktiskt skulle få användning för mitt i allt elände. Parfym... PARFYM?!?!?!

"Haiti har engagerat Carola i 25 år. 'Det är viktigt för mig att få se med egna ögon för att förstå vad som har hänt', säger Carola."

Om Carola nu varit så präktigt jävla engagerad i 25 år... så borde väl hon fattar att just en parfym kanske inte är den mest imponerande presenten att ta med sig till sitt stackars fadderbarn... som lever mitt i ett område som precis drabbats av en oerhörd katastrof. Skickligt korkat.

Hahahaha... hon är så dum att det är roligt.

Ännu mer roligt blir det när Carola verkligen befäster sin roll som kvinnlig byfjåne med att säga att säga att det som hänt i Haiti är början på slutet. Enligt bibeln ska sånt här hända när jordens undergång börjar. Hahaha... är det någon som verkligen lyssnar på dessa religiösa idioter? Carola... hallååååå, verkligheten ringde och undrar var fan du blir av! Du är sen till mötet!!!

Damen "in action" nedan:

Brrrr... man får rysningar...

AB  - AB  -

Kolla på den här filmen. Någon har filmat en rätt packad filur. Det roligaste är när han ska över till andra sidan vägen. Man kan riktigt se hur underkroppen absolut inte vill gå dit. Överkroppen försöker liksom "lura" underkroppen några gånger men det går inte. Benen vill absolut tillbaks till trottoaren igen.

Ah... det finns bara en sak som slår fulla människor på film och det är faktiskt tjockisar som faller. Tjockisar som trillar is the shit. Nu letar jag bara efter en film på en riktigt superfet människa som är FULL och sedan trillar. Happiness!

Jag är inte ond. Jag är bara inte speciellt snäll. ;)

I AB  idag kan man läsa om att åtta män av tio inte förstår kvinnor. Vilket får mig att undra över varför två män av tio ljuger.

Vi män fattar inte kvinnor. Alls. Fast ibland kan man ändå säga att vi gör det, fast då låtsas vi inte om det, så i kvinnors ögon fattar vi fortfarande ingenting...

Så här. När vi får höra att mjölken är slut så hör vi just det. Att mjölken är slut. Kvinnor tycker då att de har sagt "Köp mjölk!" men det har de inte. De enda de - enligt oss män - har kommit fram till är att mjölken är slut. För oss innebär det att om vi blir sugna på mjölk så är det inte lönt att gå till kylen. För mjölken är slut. Tack kära kvinna för den informationen. Sedan ska vi vara helt ärliga och erkänna att vi kan räkna ut att det kanske innebär att kvinnan vill att vi ska handla lite mjölk. Erfarenheten har lärt oss män detta. Fast då går killhjärnan igång genom att fundera så här:

"Om det nu inte är så viktigt att mjölken är slut... utan att det viktiga är att det ska INHANDLAS mer mjölk.... varför i helvete säger ni inte bara KÖP MJÖLK?"

Med den tanken sitter vi män sedan och spelar dumma när frågan om vi har köpt mjölk kommer. Det sa ni ju inte. Ni sa att den var slut... och sedan är diskussionen i full gång.

"Kampen" som ingen någonsin vinner ser alltså ut så här:

Ni kvinnor försöker lära oss män att räkna ut att det är självklart att mjölk ska inhandlas när ni konstaterar att den är slut.

Vi män försöker lära er kvinnor att säga precis det ni vill ha gjort. I det här fallet att vi ska köpa mjölk. Inte att säga en sak (mjölken är slut) som vi sedan ska räkna ut vad ni egentligen menar (köp mjölk). För oss är det där en verbal omväg.

Sedan är det vissa av oss som undrar varför just vi ska köpa den där mjölken, men det är en helt annan historia.

Vi är olika. Så är det. Det viktiga är att vi trots det faktiskt gillar varandra.

:D

AB  -

Helt sjukt tränad hund.

Det är just pga av sånt här jag gillar katter mer. Försök lära en katt sånt här och den kommer aktivt försöka att döda/lemlästa dig.

Läste i AB idag att Linda Skugge dissar jobbkrisen. Det kan ni läsa mer om här . Hennes uttalandet fick många att bli upprörda och lika många (fler?)

Däremot vill jag förtydliga två saker efter att ha läst diverse kommentarer på tidningarna på nätet. Att jobb ska vara en slags rättighet... något som bara ska dimpa ned i knäet på en. Så här kommer min lilla fundering runt själva begreppen arbetsgivare och arbetstagare...

Arbetsgivare är ett missvisande begrepp.

De GER inte någon ett jobb. De betalar för någons tjänster/kunskaper och då förväntar de sig resultat. Som alltid när man ska köpa något ser man till att det håller hög kvalitet och motsvarar ens krav. Håller personen inte måttet så ser man till att byta ut personen. Ibland... kan det löna sig att utbilda vidare på plats. Men inte alltid.

Arbetstagare är även det ett missvisande begrepp.

De tar nämligen ingenting alls. De säljer sin kompetens/tid för en överenskommen summa pengar. Har man låg/ingen kompetens får man vara beredd på att inse att den summan som företag är redo att betala för ens hjälp kanske inte är så hög eller att man faktiskt inte har det som företaget vill ha. Det kan man ändra på genom att lära sig mer... dvs utvecklas (få tummen ur röven och åstadkomma något i sitt liv). Något som man får vara beredd på att göra hela tiden om man ska komma någonstans. Man har med andra ord inte automatiskt rätt till ett jobb.

Simple.

AB  - AB  -

Peter Madsen är årets snubbe. Vem fan är Peter Madsen kanske ni undrar? Jo, det ska jag berätta för er.

Det är en dansk  som inte vill betala en massa pengar till Virgin Galactic eller någon annan för att komma ut i rymden. Så han bygger en egen raket som ska ta honom till rymdens början där han ska kunna avnjuta några minuters tyngdlöshet. 500.000 spänn har det kostat hittills.

Farligt? Jovisst. Med ett kylsystem som drivs av fläktar från hårtorkar för 79 kronor styck i ett hemmabygge kan det nog vara riktigt jävla farligt. Men det är just här som snubben blir så skön... han kommenterar nämligen det hela så här:

"Om jag får välja mellan att dö ensam på långvården eller med 100 kilo raketbränsle i röven så väljer jag det senare, säger Peter Madsen till danska Ingeniören."

Respekt.

Exp  - Politiken  - SDS  - 1  -

Jag har idag spenderat dagen ute på en gård utanför Skåne. Där är det några driftiga människor som startat världens bästa företag. De satsar ekologiskt och har gett sig fan på att rädda en väldigt utsatt grupp med människor - och inte djur - för en gångs skull. En riktig ekologisk gård med ett tydligt mål.

På mitt besök fick jag se lyckliga miljöpartister som kunde springa fritt på de gröna fälten runt gården. De var lyckliga och fick bra foder. Kreativiteten uppmuntrades genom att de fick fläta korgar, plocka maskrosor och i ladan fick de fritt debattera om sitt favoritämne - miljön. Jag såg när de fick lunchen serverad ute på en äng som låg vackert belägen vid en sjö. De skrattade, satte blommor i varandras hår och bökade runt efter maten i jorden. En av de ansvariga för gården sa att personalen brukade skoja till det och gömma det ekologiska fodret i marken.

"Även matstunden ska uppmuntra lite tankeverksamhet." sa huvudansvarig herr Olsson till mig. Det ser ut att uppskattas och man kan se att de snabbt börjar samarbeta för att få fram maten.

Vi betraktade dem en stund där de for runt med vinden i håret efter maten. Jag kunde skymta kärleken till dessa varelser i herr Olssons ögonvrå. Det här var en man som hittat sitt kall i livet.

Efter lunchen gick vi runt och tittade på omgivningarna. Han visade några vindkraftverk på baksidan. Han förklarade att de gav fan ingen ström alls som man kunde lita på så han köpte in billig el från marknaden.

"Men det är inget vi berättar för dem." säger han och blir allvarlig. "Då hade det blivit uppror i stallarna. Det är bättre de får fortsätta tro att de här vindmöllorna ger den kraft vi behöver. Fan, ibland får vi till och med snurra dem med hjälp av en elmotor! Vi gör allt för att hålla dem lugna!" Jag nickar och är imponerad. Herr Olsson har tänkt på allt.

Det slutar med att jag adopterar en liten miljöpartist vid namn Åke. Han samlar kottar och är inte helt accepterad i den stora gruppen än. För ynka 200 spänn i månaden så ser jag till att han får kravodlade morötter, inte-så-stickiga-spån som toalettpapper och att han får leva sitt liv i tron att världen ser likadan ut överallt. Åke kommer fram och ger mig en kram innan jag går. Jag kramar tillbaks. Han springer sedan rakt ut på ängen efter en fjäril, han har sådan fart att några kottar faller ut från hans midjeväska. Go Åke! tänker jag för mig själv. Spring! Var fri!

Det här känns bra. Det känns viktigt.

SvD  - DN  - AB  - 1  - 2  -

Det går långsamt idag på jobb. Ligger före faktiskt och vissa saker inväntar jag folks follow-ups på. Så just nu står det still. Alltid skönt med lite dötid. Jag tar en kopp kaffe och kollar vad alla andra gör. De sitter och ser ut att arbeta vid sina datorer.

Jag dyker in i vår router och pillar runt lite. Efter ett tag är min dator och en som vår praktikant använder för att uppdatera våra artisters profiler de enda som kan komma åt Facebook (wohoooo för funktionerna i routern!). Nu är det bara ta ännu en kopp kaffe och invänta reaktionerna från alla facebookhororna på jobbet.

5 minuter senare... (vilket är skrämmande... bara fem minuter innan någon reagerade!?).

"Du... ligger nätet nere? Jag kommer inte in."

"Nej, det är uppe. Jag sitter med Skype just nu."

"Hm. Det fungerar inte för mig."

"Vad gör du då?" frågar jag.

"Äuhm... bara kollar några fileröverföringar." får jag till svar.

Yeah. Right.

Jag låter det vara så här några dagar. Som ett intressant experiment i "facebook-abstinens".

SvD   1  2  -

DIY... tre små bokstäver som man ser ibland i tidningar och bloggar. Vet ni vad det betyder? Det visste inte jag. Jag har sett det där på bl.a. bloggar där diverse präktiga människor stolt visar en bild på något skit de gjort/lagat/modifierat och så skriver de "DIY" under bilden! Jag satt som ett fån och undrade vad i helvete jag NU har missat.

Det visar sig att jag inte missat någonting alls. DIY står för "Do it Yourself" vilket nog måste betraktas som det mest meningslösa uttrycket på den här planeten.

DIY är benämningen på en slags "subkultur" som uppkommit genom att människor i städerna har kommit på att det faktiskt GÅR att göra saker själva. Som att byta glödlampor, lägga ett golv, torka sig själv i röven, tugga och svälja, laga en strumpa, måla om en möbel, tillverka ett smycke, etc etc. När man lyckas med detta är det fruktansvärt stort. Det måste firas och delas med till alla man känner! Det gör man tydligen genom att blogga/statusuppdatera/twittra ut det på nätet. En sådan uppdatering måste innehålla följande:

1. En bild på den ytterst banala handlingen som man lyckats med att utföra.
2. En kort beskrivning vad det är man har gjort.
3. Efter beskrivningen måste man skriva "DIY" med stora bokstäver och massor av utropstecken efteråt.

Följer du dessa tre punkter så kommer den stora massans hyllningar till dig automatiskt. Bered dig på massor av frågor från andra som förundrat kommer undra hur du klarade av det där helt själv!

"Har du själv sytt på en liten lapp på en väska?! Oh, så kreativt! Hur kom du på det?"

"Har du målat om en möbel?! Hur gör man det? Med färg? Pensel? Vad är en pensel?"

"Har du bytt glödlampa? Va? Kan man skruva av den!? SJÄLV?! Krävs det inte verktyg?"

"Torkade du dig själv i rumpan? VA?! Är inte det svårt? Jag trodde att man var tvungen att anlita proffs för sånt där!"

Spontant undrar jag om det hela inte är ett skämt. Om det inte är det så borde en gigantisk hand sväva ned från rymden och bitchslappa varenda DIY-anhängare.

Liksom, för fan... skärp er nu.