Jag har en lugn morgon...
En kopp kaffe... ett glas juice... solsken... några mackor med vitlöksost och skinka... ett djupt andetag... bra musik... så har jag det.
Inte så mycket mer att säga än... tja... godmorgon på er! Ta ett andetag.... se er omkring... lägg tid lite tid på att bara vara... titta på kondensen på glaset fullt med juice... kolla på katten som går förbi med svansen i vädret... se din flickvän/pojkvän som tittar mot dig där du sitter med ett finurligt leende och njuter av livet... eller - om du är själv - bara "enjoy the silence"... lägg fem minuter på mindfulness och att bara vara...
Livet är så jävla skönt om man bara inser det lite då och då :D
Nu är det lördag! Nu kör vi!
Min katt kan inte mjaua ordentligt. Och så är hon en mes. Imorse när jag halvblind av kvarvarande sömn i skallen vacklar upp ur sängen mot köket så blir jag störd av ett litet meh-ljud. Det låter som meh... På riktigt.
"meh…" får katten fram och ser panikslagen ut.
"Vad vill du nu? Stick, jag har precis gått upp." säger jag och knäpper med fingrarna. Jag är ingen morgonperson och knäppet med fingrarna är ett slags fy här hemma och det gillar hon inte.
"mehmehmehmehmehmehmehmehmehmehmehmeh…" smattrar hon fram när hon sticker iväg längs golvet, låg som en sköldpadda och med svansen utmed marken, rakt in under soffan i stora rummet.
Vad är det för skumt beteende, tänker jag yrvaket... innan det slår mig... när hon håller på så här känner hon sig skyldig för något hon har gjort. Och mycket riktigt. Hon har öppnat alla skåpen i köket under natten och härjat runt. Suck... hon är fan 15 år! Hur orkar hon?
"KATTEN FÖR HELVETE! DITT MOOONGOOOO!"
"mehmehmehmehmehmehmehmeh… fräääääääs!" hörs det från under soffan. Det sista fräset är antagligen en 'fan-ta-dig-jag-gör-som-jag-vill'-signal till mig.
Nu kommer jag inte se katten på tre dagar. Det är nämligen så lång tid hon skäms under soffan när hon har hittat på dumheter. Hon bara ligger där och trycker. Om man undrar var hon är så säger man bara:
"Katten?"
"meh...?" hör man nervöst från under soffan.
Suck. Mes.
Någon skum kristen pastor i USA får för sig att hålla i ett koranbål och hela världen blir helt till sig. Tja... killen är ju religiös och retar upp andra religiösa... så ni kan tänka mig hur engererad jag blir då...
Det enda jag egentligen har att säga om saken är att bokbål är extremt primitivt. Så väldigt 1800-tal. Vilket direkt fick mig att testa något aningen mer modernt.
Så jag laddade hem bibeln, koranen, tanak och diverse andra roliga böcker i pdf-form. Sedan masskopierade jag dem så att jag hade typ 100 kopior av varje i en mapp på datorn. Under mycket spända förhållanden drog jag sedan mappen från skrivbordet till papperskorgen på datorn och valde sedan "Töm papperskorgen". Man hörde ett prasslande ljud och sedan var helig-text-förstörandet över. Lite antiklimax faktiskt.
Men ändå! Tillvägagångssättet för förstörandet av dessa s.k. "heliga" böcker har jag, Pezster, ensam släpat rakt in i 2000-talet. Kick'n 'n screaming...
Och så är mitt sätt mycket mer miljövänligt. Bara det!
En gammal kollega till mig och jag var ute för några år sedan. Vi skulle ta bilder på några ruiner för ett it-projekt för ett uppdrag för större stad i Sverige. När vi kom fram så körde han hela vägen fram till en parkering och sedan stängde han av bilen och började packa fram vår utrustning. Jag tittade ut genom vindrutan och såg en liten skogsväg som verkade gå hela vägen fram till ruinen någon 1-2 km längre fram.
"Vad sysslar du med? Vi kör hela vägen fram! Inte en chans att jag går härifrån." säger jag.
"Men det är ju bara en liten bulig skogsväg."
"En liten bulig... vad i hel... vi sitter i en stadsjeep!"
"Men..."
"Vaddå? Tror du den är byggd för att köra över farthinder och trottoarkanter inne i city?"
"Alltså..."
"Din bil är fan byggd för att kunna köra i naturen! KÖR NU!"
"Men.. jag har precis tvättat den..." piper han fram.
"KÖR!"
Varför köper man en stadsjeep om man inte vet att den är byggd som... öh... just det... en jeep! Vad har man egentligen en jeep till?
Det roligaste var att se hur han oroligt kravlade runt sin fina bil och letade efter skador typ fem gånger innan vi var tillbaks på kontoret igen. Givetvis hade den inga skador... just eftersom den ÄR BYGGD FÖR ATT KÖRA I NATUREN!
Jag blir inte speciellt upprörd när jag läser om en människa som har gått arbetslös i fem år och tycker det är lite jobbigt. Jag blir inte alls upprörd när folk som går sjukskrivna pga av ryggont eller "utbrändhet" gnäller över att pengarna inte räcker till. Jag vet för många som är sjukpensionärer som hur enkelt som helst skulle kunna jobba men inte vill, eftersom de vill arbeta med det som de gjorde innan - öh men det kan de inte. När jag ser hur mycket energi de spenderar på att gå till läkare, byta ut läkare för att hitta en som håller med dem, skriva protester, överklagningar etc och sedan pillar i sina trädgårdar, åker på semester 3 ggr om året så blir jag till slut helt jävla blockerad. Samhällsparasiter.
Jag blir RIKTIGT JÄVLA ARG när jag läser om en familj som har en gravt handikappad dotter som måste kämpa varje jävla gång de behöver hjälp. I mina ögon så är det just dessa typer av föräldrar som ska ha en massiv extrem superhjälp i det vardagliga livet. Allt fuskande etc har gjort Försäkringskassan till en stel apparat som hela tiden MÅSTE vara kritiska eftersom folk försöker blåsa dem varje dag. Det ska vi aldrig glömma. Sedan att de har mycket kvar att fixa till... det är en annan sak. Huvudsaken är att det finns en anledning till att de är hårdare i sina bedömningar idag.
I fallet som tas upp idag på DN
är det en gravt handikappad flicka som behöver hjälp. De får en viss hjälp men jävlar vad de måste slåss för den. Hela tiden. Kan tänka mig deras oro varje gång de behöver ansöka om hjälp... när den enda oron de BORDE ha är att leva livet, jobba, älska sin familj och sin dotter för den tid de får tillsammans.
"Hon äter fyra gånger om dagen, varje måltid tar en timme. Att ge henne vatten tar tjugo minuter. Ofta kräks hon upp det hon får i sig vilket gör att det bara är att börja om från början. Hennes produktion av slem är större än andras och saliven måste ”grävas” ut ur svalget. Till det krävs två personer, en som rensar och en som håller i kräkpåsen.
Efter maten måste någon se till att Melinda sitter upprätt under åtminstone en timme. Annars finns risken att hon kastar upp igen."
Bara det där är åtta timmar av ett dygn. Klart som fan de behöver hjälp. Min ståndpunkt är så här:
I vissa fall är det onekligen så att Försäkringskassan måste vara restriktiva med sina beslut... tack vare svenskens jävla fifflande. Det måste nog tyvärr vara så ett tag till. Det är som det är just för att vissa idiotsvenskar har sugit lite för hårt på samhällets spene.
I andra fall, som när en gravt handikappad flicka, som inte kan göra något alls själv, behöver hjälp så är det inget jävla snack om saken. Jag betalar gladeligen skatt så att familjer som den här ska få hjälp. Jävla tjänstemän... sluta jiddra och ös på med hjälpen nu för helvete!
Idag har jag en riktigt dålig dag. Det är en dag när allting händer på en gång och jag jobbar som en galning för att komma ifrån i tid. Det är sjukt jobbigt att sköta sitt jobb när jag konstant blir störd av... öh... idioter? Jag har inte tid med er!!! Ni sabbar mitt "flow"! Några exempel på ARGH!-moment idag som fått mig att morra...
- "Köincidenten" (förra inlägget jag skrev)
- "Är kaffet slut?" frågar en snubbe på jobb gång på gång efter att ha letat överallt i köket. Han har till och med letat i vår lilla extra-hemliga-stash på det hemliga stället... Ändå frågar han om och om igen... suck... hittar du något kaffe? Nej? Vad tror du då? Kan det vara så att det är slut? Eller undrar du ifall vi i hemlighet flyttat alla kaffeampuller till ett annat ställe bara för att jävlas med dig?
- Flera gånger har det kommit in folk när jag sitter i telefon och börjat prata med mig. Nu sist: "Ser du att jag sitter i telefon?" säger jag och viftar med mobilen. "Ut härifrån!"
- Praktikanten kommer in för femte gången och frågar om hon ska sammanställa ALLA våra artisters låtar. Eftersom det är FEMTE GÅNGEN hon undrar detta ryter jag till slut: "Vilken del av ordet ALLA har du så jävla svårt att förstå innebörden av? JA... ALLA! Varenda jävla helvetes förbannade låt! ALLA! Vilket inte innebär 50%, inte 90%, inte 99.999999% utan ALLA! FÖR HELVETE!" Hon mer eller mindre flög ut från rummet och jag misstänker att hon sitter i fosterställning och gråter på sitt rum just nu. Bra. Jag har nämligen väntat på den där listan i två fucking dagar...
- En snubbe sticker av någon anledning in huvudet på mitt kontor och berättar för andra gången att han han måste gå på toa och att han är tillbaks om fem minuter. Öh? Tack för infon? Skickar jag ut signaler om att jag bryr mig? WTF?
- Praktikanten kommer in strax efter lunch med ledsen min och vill prata.
"Har du listan på låtarna?" frågar jag.
"Öh, nej. Jag vill bara..."
"Ut." - ... det är bara en tidsfråga innan jag har en punkt sju. Tro mig.
ARGH! Döda!
Det händer alltid något på Netto vid mitt jobb. Det är fan världsrekord i skumma människor som handlar där varje dag. I förra veckan var det en kille som hade tagit några halvruttna paprikor och ville ha rabatt på dem. Jag funderar hårt på att börja hänga där och börja blogga enbart om all skit som pågår där. Speciellt det där med köer verkar vara en aldrig sinande inspiration till blogginlägg. Iallafall...
Jag står där i kön på Netto och ska köpa lite iste till oss på kontoret. Jag står som nummer tre i kön till kassan. Det kommer en kille med sin son och ställer sig vid den andra, tomma, kassan. Han lägger en plastförpackning på bandet och pratar lite med sin grabb.
Tanten framför frågar honom med en snappy, sur röst:
"Varför står du där?"
"Öh... de kanske öppnar den här kassan snart." svarar han och pekar på den långa kön bakom oss. "Jag ska bara ha den här." avslutar han och pekar på förpackningen med två vattenpistoler.
"Det spelar ingen roll. Ställ dig sist!" beordrar tanten surt.
Han tittar på sin son, tittar på sin klocka sedan på paketet med vattenpistoler... sonen ser lite ledsen ut... han tittar på klockan igen... tvekar... uppenbarligen har mannen någon form av tidspress...
"Äsch... spänn av." säger jag till tanten. "Han tar ju dessutom en risk här. De kanske inte öppnar en ny kassa."
"Det är inte så det fungerar! Man väntar på sin tur!"
"Vaddå inte så det fungerar? Finns det regler för hur man köar?"
"Klart det finns regler. Så gör man inte!"
"Visa mig en regelbok då. Var står de här reglerna någonstans? Fan, chilla nu... han ska bara ha ett par vattenpistoler till grabben bara." försöker jag.
"Nej, man ställer sig i kön! Det vet alla om."
"Men... han står ju i en kö. En ny kö... som han precis skapade... han har ju framförhållning."
"Så kan man inte göra!"
"Han gör ju det."
"Men reglerna..."
"Sluta nu tjafsa om dina 'regler'. Ser du en skylt någonstans? Fick du lära dig de där reglerna i en kö-skola? Spänn av... det är ju din tur nästa gång. För helvete..." säger jag.
Det kommer plötsligt en stressad Nettoanställd med glasögon och hoppar in i den tomma kassan. Jag smiter direkt över och ställer mig bakom mannen och hans barn. Jag går från trea i kön till tvåa! Bakom en som bara ska ha ett par vattenpistoler! Perfekt!
"VAD GÖR DU!?" säger tanten... nu ännu mer upprörd.
"Den här kön är bättre." svarar jag och ler glatt. Samtidigt fylls den nya kön snabbt på med folk från den gamla kön. Precis som vanligt.
I kön jag precis lämnade så drar mannen precis framför den arga tanten fram ett gäng lotter som måste matas in manuellt in av kassörskan. Sånt tar tid. Hahaha... oups! Jobbigt, tanten... jobbigt.
Jag är ute ur butiken innan kassörskan ens börjar knappa in hennes varor. Jag vinkar glatt med min iste genom butiksfönstret till henne och gör tummen upp samtidigt som jag hoppas att hon inte får en hjärtinfarkt på stället när hon försöker döda mig med blicken.
Utanför är det varmt och solen skiner, mannen öppnar paketet med vattenpistoler och ger dem till sin pojke vars ögon glittrar, utsträckta händer snappar lyckligt åt sig dessa plastskatter och jag undrar... vad är det med folk och köer egentligen? Oavsett hur du än gör så jämnar det ut sig i längden.
Fast det förstås... att reta upp arga tanter är alltid roligt.
Suck.
Lars Ohly, Sveriges ständiga stolpskott och obekväma del av de rödgröna, har gjort det igen. Ut och babbla om att man ska tvinga folk att vara hemma lika mycket med barnen för att få ta del av föräldraförsäkringen. Sedan uttala sig om att om det ställer till det för amningen(?!) så är det bara att använda en bröstpump, för det har minsann hans egen sambo gjort.
Suck igen.
Att regeringen ska lägga sig i såna här frågor är bara pinsamt. Folk bestämmer sånt där själv. Den dagen vi har en lag om hur mammor och pappor ska dela upp tiden under barnets första levnadsår så är Sverige helt fuckat. Då är det väl snart dags för lagstiftning om hur mycket varje föräldrapar ska ha sex för att maximera chansen att föräldrarna håller ihop.
Hur olämplig är man egentligen som riksdagsman och partiledare när man ens kan komma på tanken om att lagstifta in i det mest privata som medborgare i det här landet kan göra? Verkligen? Han kan dementera och förklara bort sig i flera månader... men det sjuka är att tanken fanns där och han sa den dessutom högt i media. Man blir riktigt mörkrädd.
AB
- SvD
- SvD
- DN
- DN
- Exp
- AB
-
Spikmattan har testats igen. Nu har de i en "vetenskaplig" undersökning
kommit fram till att den tar bort de värsta smärttopparna hos personer som har långvarig muskelspänningssmärta.
Jojo... jag har ont i benet. Jag slår mig med en hammare i huvudet. Nu har jag ont i huvudet mer än vad jag hade i benet. Alltså tycker jag att smärtan i benet är ett mindre problem än tidigare.
Med andra ord inget nytt. Det där visste vi redan. Spikmattan hjälper fortfarande inte på något sätt mer än typ massage, hammare i tinningen (eller valfritt obehag/käsnloförnimmelse på annat sätt) eller något annat. Ändå säljer den som smör i solen.
Jag undrar dessutom över studien. En psykolog som har haft ansvaret? Erhm, ok... och endast 35 personer som deltog?! Hahaha. Det är öh... väldigt lite människor när du ska få fram några resultat som är vetenskapligt säkerställda. Sedan undrar ju jag över de personer som deltagit i studien. Jag menar... hade jag haft jävligt ont i ryggen, gått till min doktor som glatt dragit fram en spikmatta som behandling... så hade jag gett honom en pungspark och sedan bytt doktor. Så jag anar en liiiiiten förskjutning mot mer flummiga, hälsotédrickande och örtlavemangsnyttjande människor.
Jag vet själv en som är en spikmattefan. Det är mycket trevligt att det fungerar på honom. Han har dessutom små kristaller som han "leker" med. Han har olika kristaller laddade med någon hemlig mystisk kraft (han laddar dem med någon skum ritual som är hemlig) som hjälper mot precis allt. Har han med sig fel kristaller, glömt "ladda" dem eller liknande så mår han dåligt heeeeela dagen. Han går även till en homeopat en gång i månaden. 'Nuff said.
Så ursäkta mig... men när han har åsikter om saker och ting så... ähem... lyssnar jag inte. Det känns liksom som slöseri med kraft att lyssna till någon som smeker kristaller och dricker utspätt vatten mot sina krämpor. Tänk... öh... byfjåne, typ. Det är roligt att de finns men man frågar dem inte om råd.
Jag är trött på hennes trötta släpiga blick i tv-rutan. Jag är trött på att se denna jävla fjant som har misslyckats och gjort bort sig så mycket sitta med det där äckliga leendet och försöka leka ledare.
Nu sitter Mona och gnäller om - helt taget ur luften - att partier
inte
redovisar
vem det är som donerar pengar. Vad fan har det med valdebatten att göra? Mer än att hon än en gång tydligt visar vilken jävla dum idé en röst på sossarna är.
För helvete. Om jag nu inte vill ge mig in i politiken, men jag skulle vilja ge ett parti 100.000 kronor i all tysthet för att hjälpa till så ska inte det vara ok? Det kommer bara vara en tidsfråga innan Aftonhoran börjar publicera listor på vem det är som donerar till de olika partierna... som de där "vem tjänar mest i DIN kommun"-listorna.
Ett exempel.... om jag röstar blankt eftersom jag tycker de flesta är dumma i huvudet men vill utnyttja min rösträtt... MEN jag anser att Piratpartiet borde få lite draghjälp och därmed ger jag dem 100.000. Detta publiceras sedan i en tidning och mina arbetsgivare (skivbranschen) ser att jag gett pengar till Piratpartiet. Exakt hur roligt tror ni är det hade varit?
Eftersom man måste upprätta ett slags register över donationer om en sådan här lag ska bli verklighet... vem som gör donationerna, hur mycket de ger och till vilket parti... så borde en smart advokat kunna hävda åsiktsregistrering och därmed döda den idiotiska idén från den lilla tobleroneskojjaren Mona.
Saken i sig kanske ni tycker är löjlig. Vem bryr sig? Det drabbar ju inte mig eftersom jag inte ger pengar... tänk då om... försök se den större bilden här. Nämligen ännu ett register... ännu lite fakta om vad folk gör som ska sparas i en databas någonstans.
Mona är ju farligt korkad.
Och ful.
Jag vet inte vilket som stör mig mest.
Exp
-



























Hitta ställen
Kommenterade
Ställen med bilder
Övrigt






